International Web Community for Scandinavian Studies
23732652760_078f73df41_b.jpg

Conference Programme

Back to All Events

Johan Almer, Högskolan i Skövde

Sorgens sextett

- om Lars Noréns pjäs Endagsvarelser
 

  • Name: Johan Almer
  • Academic credentials: Lektor i media, estetik och berättande, Fil. dr. Högskolan i Skövde.

Abstract: Lars Noréns pjäs Endagsvarelser utspelar sig under en mulen augustikväll 1986 i en rymlig våning där tre par efter en middag diskuterar sina liv och den samtid de lever i. Personerna i pjäsen tillhör 1968 års generation och var alla en del av hoppet och drömmen om en annan och bättre värld som fanns under deras ungdom. Under första halvåret samma år som pjäsen utspelas sker också två avgörande händelser som förändrar tillvaron för människorna i Sverige för all framtid, mordet på statsminister Olof Palme och Tjernobyl-katastrofen. Händelserna finns som fond för skeendet i pjäsen.

Endagsvarelser hade sin urpremiär i mars 1989 i den då västtyska staden Kassel. I november 1989 föll Berlinmuren och den tredje oktober 1990 återförenades Tyskland. Samma år publicerades pjäsen i bokform på svenska. I december 1991 upphörde Sovjetunionen att existera. Ett skede i Europas historia som börjar med första världskrigets utbrott 1914 får ett slut i och med murens fall 1989. Perioden innefattar två världskrig, mellankrigstid, efterkrigstid och ett kallt krig. De sex personerna i pjäsen är födda mellan 1938 och 1949 och är på olika sätt präglade av perioden. 

I det 1980-tal som personerna i pjäsen nu lever blir en kapitalistisk ordning all mer dominerande och tränger på många sätt undan det svenska välfärdssamhället i termer av finansmarknadens avreglering och begynnande privatisering av vård, skola och omsorg. Under 1980-talet börjar den ekonomiska globalisering som sedan genom digital teknikutveckling bara tilltagit fram till idag. I Europa och Sverige är det också från samma decennium som klyftorna i samhället ökar mellan de som har och de som inte har. Antalet miljardärer ökar samtidigt som antalet tiggare på gatorna.

Endagsvarelser spelas och publiceras under en tid av avgörande förändring i vår historia. Finns det i pjäsens gestaltning av 68-generationens sorg över en förlorad utopi och över att ha förlorat sig själv, sin identitet, spår av den historiska förändringen och i så fall på vilket sätt? Formmässigt kan pjäsen betecknas som en sextett för röster där replikerna ofta slingrar sig mellan varandra simultant och ibland avbryts av längre monologer. Genom att analysera pjäsens komposition söker jag komma en bit på väg med att avtäcka både samhälleliga och individuella mönster i pjäsen och därmed tydliggöra dess ständiga rörelse mellan historia och framtid.

Idag kan Endagsvarelser betraktas som en historisk pjäs där skeendet utspelar sig för över 40 år sedan. Vad säger den oss som läser och lever idag om vår mänskliga belägenhet, om våra försök att skapa en egen identitet och om förändringarna i den samtid där vi är endagsvarelser?

Theme: Scandinavian Identity Throughout History