International Web Community for Scandinavian Studies
23732652760_078f73df41_b.jpg

Conference Programme

Back to All Events

Anna Bohlin, Stockholms University

Det kvinnliga medborgarskapets spatialitet i skandinavisk 1840-talslitteratur

  • Name: Anna Bohlin
  • Academic credentials: Fil. dr i litteraturvetenskap, nu verksam som forskare vid Institutionen för ERG, Stockholms universitet.

Abstract: Skandinaviska kvinnor hade pĂ„ 1840-talet lĂ„ngt kvar till politisk röstrĂ€tt och juridisk myndighet – men de var fortfarande medborgare. Kvinnor var, med Kathryn Gleadles uttryck, ”borderline citizens”. Medborgarskapstanken utvecklades frĂ„n slutet av 1700-talet i relation till nya förestĂ€llningar om nationen. Nationens framgĂ„ng uppfattades som en effekt av medborgarnas egenskaper, av ”nationalkaraktĂ€ren”. I första hand var medborgarskap manligt konnoterat: i liberala rörelser definierades medborgarna som ett broderskap, men allt fler insisterade, i likhet med Fredrika Bremer, pĂ„ att Ă€ven systrarna skulle inkluderas. Det kvinnliga medborgarskapets innebörd engagerade inte bara den politiska filosofin utan i lika hög grad skönlitteraturen. Det gĂ€llde kvinnors bidrag till nationens framgĂ„ng ¬– en bredare diskussion Ă€n vilka som kom till tals i Habermas borgerliga offentlighet. Bidraget till nationen handlar i det hĂ€r fallet mindre om att formulera Ă„sikter och mer om moral och materialitet, Ă€ven om analysen visar att dessa olika innebörder inte kan frikopplas frĂ„n varandra. Det leder inte till att platsen blir mindre betydelsefull. TvĂ€rtom. I detta paper kommer jag att undersöka det kvinnliga medborgarskapets innebörd – vad det Ă€r – genom dess spatialitet – var det utövas.

Föga förvĂ„nande utvecklas kvinnligt medborgarskap företrĂ€desvis i köket hos den berömda norska kokboksförfattaren Hanna Winsnes, men hushĂ„llet omfattar hĂ€r betydligt mer Ă€n sjĂ€lva spisen och framstĂ€lls som en noga kalkylerad produktionsenhet. Mer ovĂ€ntat Ă€r kanske att vildmarken vid den svenska nationens grĂ€nser ger utrymme för kvinnligt medborgarskap i flera av Fredrika Bremers 1840-talsromaner, medan grĂ€nsen ocksĂ„ blir den plats dĂ€r lagens rĂ€ckvidd och medborgarskapets vĂ€lsignelser hotas hos Emilie Flygare-CarlĂ©n och C.J.L. Almqvist. Tidens starka socialliberala strömning i svensk debatt avspeglas i de olika anstalter för vĂ„rd, utbildning och korrektion, som romanpersonerna tar initiativ till i rikets utmarker. Medborgarskap relateras ocksĂ„ till styrelseskick: i Winsnes roman Grevens Datter (1841) kontrasteras den fria norska nationen (personalunionen med Sverige förbigĂ„s med tystnad) mot det danska envĂ€ldet, vilket fĂ„r konsekvenser för romanpersonernas möjligheter och vilja att bidra till nationen. I Finland sammankallades lantdagen inte nĂ„gon gĂ„ng under perioden 1809–1863 och storfurstendömet byggdes i praktiken upp av administration. I Zacharias Topelius och Sara Wacklins författarskap fĂ„r administrationen ocksĂ„ driva intriger: det vimlar av borgmĂ€stare, hĂ€radshövdingar, skrivare – och fattiga Ă€nkor. Det kvinnliga medborgarskapet mĂ„ste dessutom relateras till de nationella dygder som hos J.L. Runeberg frĂ€mst fostrats i krig. Medborgarskapets spatialitet sĂ€tter ljuset pĂ„ sĂ„vĂ€l skillnader som likheter mellan norsk, svensk och finsk litteratur i 1840-talets förestĂ€llningar om kvinnors bidrag till nationen.

Theme: Scandinavian Identity Throughout History