International Web Community for Scandinavian Studies
23732652760_078f73df41_b.jpg

Conference Programme

Back to All Events

Anna Bohlin, Stockholms University

Det kvinnliga medborgarskapets spatialitet i skandinavisk 1840-talslitteratur

  • Name: Anna Bohlin
  • Academic credentials: Fil. dr i litteraturvetenskap, nu verksam som forskare vid Institutionen för ERG, Stockholms universitet.

Abstract: Skandinaviska kvinnor hade på 1840-talet långt kvar till politisk rösträtt och juridisk myndighet – men de var fortfarande medborgare. Kvinnor var, med Kathryn Gleadles uttryck, ”borderline citizens”. Medborgarskapstanken utvecklades från slutet av 1700-talet i relation till nya föreställningar om nationen. Nationens framgång uppfattades som en effekt av medborgarnas egenskaper, av ”nationalkaraktären”. I första hand var medborgarskap manligt konnoterat: i liberala rörelser definierades medborgarna som ett broderskap, men allt fler insisterade, i likhet med Fredrika Bremer, på att även systrarna skulle inkluderas. Det kvinnliga medborgarskapets innebörd engagerade inte bara den politiska filosofin utan i lika hög grad skönlitteraturen. Det gällde kvinnors bidrag till nationens framgång ¬– en bredare diskussion än vilka som kom till tals i Habermas borgerliga offentlighet. Bidraget till nationen handlar i det här fallet mindre om att formulera åsikter och mer om moral och materialitet, även om analysen visar att dessa olika innebörder inte kan frikopplas från varandra. Det leder inte till att platsen blir mindre betydelsefull. Tvärtom. I detta paper kommer jag att undersöka det kvinnliga medborgarskapets innebörd – vad det är – genom dess spatialitet – var det utövas.

Föga förvånande utvecklas kvinnligt medborgarskap företrädesvis i köket hos den berömda norska kokboksförfattaren Hanna Winsnes, men hushållet omfattar här betydligt mer än själva spisen och framställs som en noga kalkylerad produktionsenhet. Mer oväntat är kanske att vildmarken vid den svenska nationens gränser ger utrymme för kvinnligt medborgarskap i flera av Fredrika Bremers 1840-talsromaner, medan gränsen också blir den plats där lagens räckvidd och medborgarskapets välsignelser hotas hos Emilie Flygare-Carlén och C.J.L. Almqvist. Tidens starka socialliberala strömning i svensk debatt avspeglas i de olika anstalter för vård, utbildning och korrektion, som romanpersonerna tar initiativ till i rikets utmarker. Medborgarskap relateras också till styrelseskick: i Winsnes roman Grevens Datter (1841) kontrasteras den fria norska nationen (personalunionen med Sverige förbigås med tystnad) mot det danska enväldet, vilket får konsekvenser för romanpersonernas möjligheter och vilja att bidra till nationen. I Finland sammankallades lantdagen inte någon gång under perioden 1809–1863 och storfurstendömet byggdes i praktiken upp av administration. I Zacharias Topelius och Sara Wacklins författarskap får administrationen också driva intriger: det vimlar av borgmästare, häradshövdingar, skrivare – och fattiga änkor. Det kvinnliga medborgarskapet måste dessutom relateras till de nationella dygder som hos J.L. Runeberg främst fostrats i krig. Medborgarskapets spatialitet sätter ljuset på såväl skillnader som likheter mellan norsk, svensk och finsk litteratur i 1840-talets föreställningar om kvinnors bidrag till nationen.

Theme: Scandinavian Identity Throughout History