International Web Community for Scandinavian Studies

CSS Conference 2017 – Rethinking Scandinavia

Web Proceedings


Bjarne Købmand Petersen, Skandiaspråk

Teksten her bygger på en lesevitenskaplig undersøkelse, som jeg 2014–15 gjennomførte ved Universitetet i Stavanger. Undersøkelsens formål er å kartlegge Nordisk ministerråds bruk av ordene nabosprognabospråkgrannspråk og grannespråk med sikte på å lokalisere ministerrådets innholdsforståelse og definisjon av termen. Undersøkelsen kvalifiserer og analyserer et tekstkorpus sammensatt av Nordisk ministerråds tekster fra 1971 til utgangen av 2014. Undersøkelsen utforsker også forekomster av termen nabospråkundervisning i samme korpus for mulige didaktiske implikasjoner av ministerrådets innholdsbestemmelse av denne.

Read More
Icelandic Culture and Concepts of the Æsir in Manitoba

Andrew McGillivray, University of Winnipeg

Abstract: In Manitoba, the Icelandic community relates to the majority culture with which they are surrounded by continually translating their culture of origin into the Canadian context, preserving and transforming an impressive heritage. From the time of first Icelandic settlement in Manitoba, c. 1875, the Icelandic settlers and their descendants have drawn extensively on the rich literary tradition of Iceland, as well as added to it, resulting in a contribution to the local culture that is imprinted on the map of Manitoba, physically and culturally. Among the aspects of Icelandic culture the settlers and their descendants hold dear, they particularly emphasize the mythological theme of rebirth after catastrophe or hardship. The capital of “New Iceland” is aptly named Gimli, for in the Old Norse mythological sources, Gimli is said to be a place where life will continue after the destruction of Ragnarök, having been shielded from the devastation. Many Icelanders emigrated in the latter half of the 19th century due to the severe climate and manyfold social and political concerns on the island.

What is Gimli in the medieval sources, and how is that meaning reflected in the name of the present-day city? Importantly, how does the retention of cultural heritage help a minority culture relate to the majority? Gimli remains the centre of Icelandic culture in North America, and members of this minority culture are very proud of their local as well as their European ancestry. The persistence of the community’s national pride demonstrates a paradox of multiculturalism: as a minority culture within a cultural mosaic, Manitobans of Icelandic descent simultaneously belong to the majority culture of Canadians of European descent while at the same time identifying as uniquely Icelandic. Increasingly so, Icelandic culture on the prairies is being absorbed into Canadian culture, and at the core of this incorporation is the loss of language. With the transmission of the heritage of “New Iceland,” there is also an evolution of that heritage. The speaker will thus trace the process of cultural memory in the community as it manifests in the concept of Gimli, reflecting on the present state of Icelandic heritage in Manitoba, and conclude by situating the Icelandic heritage in Manitoba within the multicultural context in Canada.

Theme: Minority Culture

Read More
Imagining Scandinavia in Ukraine

Viktoriya Trostohon, Borys Grinchenko Kyiv University


Abstract: Ukraine has been an independent country for almost 27 years now, and thence it developed quite solid expertise in various fields of academic research. Many of them have a substantial basis as the legacy of the Soviet era. Nonetheless, Scandinavian studies comprise a lacuna on the level of Ukrainian tertiary education. 

In my presentation, I intend to discuss several ways Scandinavia is made known to a Ukrainian “consumer” and various, yet scattered initiatives that help shape the manner the Northern countries emerge in the minds of my fellow-citizens. 

First of all, fiction translations both lingering from the Soviet times (and the erstwhile censorship left a rather peculiar selection in the home libraries of intelligentsia), and the ones that have been appearing since the ’90s (which is always a translator’s trafficking of cultural contexts and mentalities according to their individual taste). 

Secondly, language instruction (I will concentrate on Swedish at this point) offered as a qualification by only three universities in Ukraine: Taras Shevchenko Kyiv University, Ivan Franko Lviv University, and Lesya Ukrainka Eastern European University. Language study also requires knowledge of culture, literature, and history, and is often carried out by the same instructor(s) which does not invite specific diversity. 

Thirdly, I will talk about three ambitions initiatives implemented by the former exchange students who have studied in one of the Nordic countries. These are Språkcafé i Kiev (since 2012) – originally, a language learners’ club that turned into a bigger organization uniting people with interest in Sweden and everything connected with it. Furthermore, there is Ukrainian-Scandinavian Center (since 2013), which is the first known attempt to build a foundation for adequate representation of Scandinavian countries and unite different existing as well as emerging initiatives, spread the knowledge of the region in Ukraine, and create a conducive environment (demand) for the Studies on the academic level in the long-term perspective. Finally, Swedish Language School – Kyiv (since 2017) works towards popularization of the image of Sweden in Ukraine through language learning.

These are three key factors that create an image of Scandinavia in Ukraine (apart from marketing of commercial products), and you will get a good laugh or even a chill upon learning what one of the Executed Renaissance authors wrote about Norwegians in his travel notes.

Theme: Scandinavia in the Eyes of the World

Read More
A Curious Case of Identicide

Mateusz Topa, University of Gdańsk


Abstract: Dag Solstad’s 1996 novel “Professor Andersen’s Night” narrates the story of Pål Andersen, a middle-aged university professor who accidentally witnesses (or so he believes) a murder. Even though Pål feels he has a legal, moral, and social obligation to report the crime, he cannot bring himself to notify the police. This sets the scene for professor Andersen’s critical examination of his own life, a life – as we quickly gather – suspended in an identity vacuum.

Solstad’s novel gives us a unique glimpse into the development and formation of Norwegian – and by extension Scandinavian – cultural, social and national identity in the second half of the 20th century. At the same time, it situates this development against the backdrop of a more universal context of Western European (post)modernism. It is at this intersection between the national/regional (Norway/Scandinavia) and the international/global (Europe/World) that professor Andersen struggles to collect shreds of his identity, trying to understand what caused its breakdown.

The paper will follow professor Andersen in this attempt and, as a result, will branch out in two sub-themes. The first one is a critique of the cultural elite in Norway (and Scandinavia) who, according to professor Andersen, have gradually deconstructed (murdered) both individual and collective patterns of identity with their irony and hypocrisy. The second one centers around professor Andersen’s irrational and perhaps paranoid fear that an “other” cultural mindset might replace (murder) the identity vacuum he is trapped in – this again both at the individual and collective level. Throughout the presentation, other European literary works illustrating parallel developments will be referred to as a point of comparison.

Both of the abovementioned sub-themes (“self-deconstruction” and “fear of an external threat”) will reveal a strong need to re-think how landscapes of identity are formed, maintained, and what they could mean in a fast-changing, globalized world.

Theme: Scandinavian Identity Throughout History

Read More
I en rymd och en tid som inte har ålder

Anna Smedberg Bondesson, Högskolan Kristianstad


Abstract: Plats och perspektiv är intrikat förenade med varandra. En plats ser man från någonstans, ett här eller ett där i tid och rum. Platsen behöver en utkikspunkt, som också är en plats, varifrån den kan betraktas. Perspektivet har den betraktade platsen för både sina inre och yttre ögon. Allt vi ser och föreställer oss är situerat i både tid och rum. Ingenting finns i ett vakuum utan är tvärtom präglat och överlagrat av tidigare information och konstruktion i vår levande och levda värld. Och allt utsätts för ständiga och konstanta omförhandlingar över tid. 

Ändå är och förblir Sverige och Italien två diametralt olika länder och två olika kulturer, placerade i motsatta ändar av den nord-sydeuropeiska axeln, både geografiskt och i vår inre föreställningsvärld, där vi uppfattar Norden som kallt, kontrollerat och samtidigt både barbariskt och borgerligt, medan Södern ses som varmt, spontant och samtidigt både civiliserat och konstnärligt.

På grund av dessa polariserade skillnader har det alltid rått en särskild ömsesidig fascination, såväl en attraktion som ett avståndstagande, mellan dessa europeiska motpoler. Fascinationen har inneburit en dubbelriktad exotisering genom historien vilket ytterligare har förstärkt och förtydligat distansen snarare än att kulturerna har närmat sig varandra i en igenkännande förståelse. Därför kan det vara fruktbart att istället ställa den ena exotiserande praktiken bredvid den andra och motsatta riktningen för att visa på de inbördes likheterna i strategierna. Därigenom borde man nämligen kunna underlätta en förfining och nyansering av den interkulturella transaktionen och diskussionen.

I försök att uppnå en sådan effekt har jag för det här tillfället valt de två författarna och första kvinnliga nobelpristagarna Selma Lagerlöf (1858-1940) och Grazia Deledda (1871-1936) som exempel. Grazia Deledda karakteriserade deras möte 1927 så här: ”Och våra händer möts med verkligt barnslig uppriktighet som två småflickors, som finner varandra i en rymd och en tid som inte har ålder”. 

Jag tänker använda detta möte i en rymd och en tid utan ålder både som en startpunkt och nyckelmetafor i min argumentation för att många av de föreställda skillnaderna bara beror på skillnader i perspektiv, eller snarare: skillnader i förväntningar i läsningen på grund av föreställningar om författarnas perspektivskillnader. 

I själva verket finns stora likheter mellan Deleddas skildring av Sardinien och Lagerlöfs skildring av såväl Värmland som Sicilien. 

Jag kommer även att visa hur båda författarna i sin samtid blev tolkade i enlighet med samma patriarkala förminskningsprincip av Georg Brandes (1842-1927) och Siciliens senare motsvarighet Giuseppe Borgese (1882-1952). Det är intressant att se att författarna också själva tog spjärn mot varandras tilldelade naiva roller som naturliga och autentiska förtäljerskor – något som också exotiserades i kritiken – och att de ironiskt nog därmed bidrog till den förminskande diskursen som ytterligare skilde dem åt. 

Theme: Border-Crossing: Migration, Travel, and Tourism

Read More
Den litterära dialogens mekanismer

Olga Engfelt, Åbo Akademi University


Abstract: The Finnish-Swedish literature’s peculiarity must be recognized and highlighted in Scandinavian studies. The reason for this is the minority status of the Finland-Swedish culture and language. The minority position of the Finnish-Swedish literature in relation to the Swedish and Finnish literature does not exclude its openness to different cultural influences. This combination between the desire to preserve its identity and originality on the one hand and the ability to meet others, European and Russian cultures, means the Finland-Swedish literature's paradoxical nature. In my presentation, I analyze Oscar Parlands authorship in relation to Russian and European literary models and answer the following questions: what is the aesthetic and ethical common points between the different literary traditions? How does the literary dialogue work? Which artistic approach are used by Parland in “reinterpretation” of the great Russian and European themes?

Theme: Minority Culture

Read More
Scandinavia in a Fractured Globalized World

Daniel Ogden, Mälardalen University


Abstract: The paper argues the increased likelihood, and indeed necessity, of a new “imagined community” of Scandinavia developing in the post Brexit and post Trump election and inauguration near future. What was once thought of as an unstoppable march towards a homogenous, globalized world has been called into question by these two, in many ways traumatic, events forcing countries to re-examine how they are to find security in an increasingly unstable and unpredictable world. In many ways the Nordic/Scandinavian countries are in an advantageous position to do this. Institutional frameworks, and the cultural and linguistic ties they are based on, already exist to facilitate this, even if these have received less attention in recent years due to globalization and the EU project. It is unlikely, and I would hold undesirable, that this new imagined Scandinavia would be a return to the nineteenth century Romantic idea of a unified Scandinavia under one cultural and ethnic identity. Instead I think it will take full advantage of what the conference organizers call the contemporary “clash and overlap” of languages and cultures; and I would add, ethnicities. The multicultural Scandinavian/Nordic countries, though far from being conflict free (which is not a desired end) have an opportunity not only to mitigate the harmful economic and political effects of Brexit and a Trump presidency, but also to offer an alternative to the closed societies they hope to create.

Theme: Scandinavian Identity Throughout History

Read More
Translating Scandinavia

Karolina Drozdowska, University of Gdańsk

Abstract: The aim of the paper is to present the problem of translating Scandinavian literature  into Polish, with a special focus on how interactions between the specific languages (Danish, Norwegian and Swedish) can be and are translated – as this particular aspect poses significant problems both for the translator and the reader/viewer. As a translator of Norwegian literature, I have come across a number of cases where Swedish or Danish words and phrases have been “woven” into the Norwegian text – translating such language interactions into Polish can pose a significant problem, especially when the Polish reader is unaware of the regional historic and/or cultural context. It is therefore my opinion that interactions between specific Scandinavian languages in translated texts can be perceived as elements of the foreign (according to A. Bermanʼs theories) and should be approached as such by the translator, who, at the same time, should remain aware of the deforming forces he or she is going to be forced to face in the translation process (with special focus on the destruction of underlying networks of signification, the destruction of vernacular networks or their exoticization, and the effacement of the superimposition of languages).

For many years, “Scandinavia” has been an exotic term for Poles. Both cultural and economic exchange was very limited and a lot of stereotypes arose – not only about the Scandinavians themselves, but also their language (difficult to understand) and culture (very little accessible). In the last years, and especially after 2004, when Poland joined the EU and European borders stood open for Polish workers, the situation has been changing rapidly. Poles are, at the moment, a large minority in the Scandinavian countries (the largest minority in Norway), and this has also contributed considerably to the cultural exchange between Poland and the entire region. This has resulted in a growing interest in Scandinavian literature and an accordingly growing demand for translations from those languages. It is my opinion, that to translate from a Scandinavian language into Polish needs also to be combined with helping the reader/viewer understand what the Scandinavian region actually is and what the interactions between the countries constituting it – and therefore, their languages – are. To translate is therefore to explain. And, in this explanation, we have to forget about globalization and growing nationalism for a while and start perceiving Scandinavia as a historical and cultural region – otherwise the language interactions (and cultural interactions they implicate) will become completely illegible for the reader/viewer of the translated text. 

In my paper, I will give examples of the abovementioned phenomenon, concentrating mainly on Norwegian (popular) literature translated into Polish.

Theme: Scandinavia in the Eyes of the World

Read More
Poeten Tegnér I

Jimmie Svensson, Lunds universitet


Abstract: Frithiofs saga utkom i sin helhet första gången 1825. Som Tegnérs kanske mest lästa, beundrade och älskade verk har det naturligtvis blivit vida omskrivet, och även i versifikatoriskt avseende har det betraktats som något av kronjuvelen i Tegnérs produktion. I de 24 dikterna finns såväl de då gängse germanska versslagen som nyintroducerade antikiserande former och egna, fornnordiskt inspirerade adaptioner representerade.

Tryckningen i Stockholm övervakas av Tegnérs förtrogne vän Carl Gustaf von Brinkman, tidigare diplomat, som själv skrev vers på både tyska och svenska. Brinkman skulle med sina nära kontakter med särskilt det tyska kulturlivet spela en viktig roll för Frithiofsförmedling utomlands. I den täta brevväxlingen i samband med tryckningen diskuteras såväl detaljer som principfrågor – en diskussion som nu för första gången undersöks och kommenteras i sin helhet och i sin egen rätt. Fram träder en bild av Tegnér mitt i ett versifikatoriskt paradigmskifte, med flera konkurrerande system och ideal, något som bland annat kan få honom att tvivla på värdet av det versifikatoriskt så heterogena verket: ”vissa stycken äro för moderna, andra för gammaldags”.

Read More
Poeten Tegnér II

Kenneth Lindegren, Lunds universitet


Abstract: Den pågående vurmen för romaner om berömda historiska personer har tolkats som ett uttryck för vår tids voyeristiska dragning till uppburna gestalters intima, och gärna moraliskt tvivelaktiga, privatliv. Stewe Claesons roman om Esaias Tegnér, Rönndruvan glöder (2002), skulle kunna anföras som bekräftande exempel då den till stor del ägnas den 50-årige nationalskaldens, akademiledamotens, riksdagsmannens och biskopens beryktade kärleksaffär med den unga läkarfrun Emili Selldén. Men den närgångna framställningen av älskaren Tegnérs vedermödor under våren 1834 kan också ses som en sorts tolkning i romanens form av dikten ”Den döde” – en dikt där Tegnér apostroferar Emili, tecknar en självkarakteristik, samt förutspår eftervärldens nyfikenhet på den stora diktarens kärleksliv.

Jag kommer med Rönndruvan glöder som exempel diskutera relationen mellan verk och liv i biografiska romaner om berömda diktare, med fokus på vad sådana romaner, trots eller kanske tack vare att de är fiktion och inte biografi eller akademisk verktolkning, kan bidra med när det gäller förståelsen av diktarens verk.

Read More
Freedom starts as early as childhood

Davide Finco, University of Genoa


Abstract: Scandinavian countries are still popular in Italy for their children’s books, nowadays likely the second point of literary interest after detective stories and a sort of avant-garde children’s literature which testifies Nordic culture vitality and its attention to the new trends and topics; but there was a period when some children’s writers, the most famous of which were women, really contributed to the renewal of Italian children’s literature, set a trend and, at the same time, indirectly reinforced the stereotype of Nordic countries as lands of freedom, opportunities and utopias. This was possible thanks to some Italian writers and editors who gave a crucial input to the development of the national children’s literature from the late 1950s, while acknowledging the importance of Scandinavian works in their education and considering the mediation of Nordic literature in Italy as a fundamental part of their contribution.

We may say that this phenomenon began with Karin Michaëlis’ series (1929-1939) on Bibi – a young girl who is unusually free to travel around Denmark and abroad – which was early translated into Italian, with some adaptations but on the whole overcoming the fascist censorship. Later on, Astrid Lindgren’s adventures about Pippi Longstocking (1945-1948, collected in 1952) played a revolutionary (as well as much discussed) role when it appeared as one of the first titles in the new editorial series for youth “Il Martin Pescatore” by Vallecchi in 1958. Tove Jansson’s Mumin-series (1945-1970) is to be mentioned, too, as a source of inspiration for some authors through a peculiar (quite Nordic) view of the world in a very fantastic setting. My paper is meant to briefly reconstruct the status of Italian children’s literature in that period and define the Scandinavian influence with the help of statements by Italian children’s writers and descriptions taken from histories of children’s literature and handbooks of that time. As mentioned, this topic will be thereafter useful to assess what image of the Nordic culture emerges from the Italian perspective in relation to this seminal experience.

Theme: Scandinavia in the Eyes of the World

Read More
Poeten Tegnér III

Carl Georg Brunius, Esaias Tegnér, och det uteblivna nordiskt sublima

Alfred Sjödin, Lunds universitet

Abstract: 1822 arbetade Esaias Tegnér som bäst på Frithiofs saga, det främsta monumentet för den svenska romantikens strävan att lägga det isländska kulturarvet till grund för den svenska litteraturen. Samma år publicerade latinskalden, senare arkitekten och byggnadshistorikern tillika Tegnérs efterträdare som grekiskaprofessor i Lund, Carl Georg Brunius, sitt stora poem De diis arctois libri sex (Sex böcker om de nordiska gudarna). Brunius’ dikt är anmärkningsvärd redan genom att vara en av de längsta latindikter som skrivits i Sverige. Men den har ett särskilt intresse genom den motsättning som skapas genom dess val av språk och poetisk form å ena sidan, dess ämne å andra sidan. Medan man som bäst var sysselsatt med att grunda den inhemska kulturen på det skandinaviska kulturarvet och det gemensamma språk som förde samman överhet och folk, framställde Brunius Eddornas myter på smidiga latinska hexametrar, i vad som av allt att döma inte är en kuriös studentexercis utan ett allvarligt syftande konstverk. I denna uppsats ska jag försöka precisera De diis arctois ställning i utvecklingen av litteraturen i Sverige med hjälp av moderna teorier om världslitteratur och litterära ekologier. Genom att analysera dikten såväl som hur den mottogs av dåtidens kritik, ska jag försöka att ge ett perspektiv på motsättningen mellan kosmopolitisk och nationell kultur i den svenska nygöticismen.

Read More
Yes, det er coolt

Margrethe Heidemann Andersen, Dansk Sprognævn


Abstract: Forskningsprojektet "Yes, det er coolt. Om påvirkning af dansk ordforråd fra andre sprog" omhandler den påvirkning af ordforrådet som dansk udsættes for i kontakten med den omgivende verdens forskellige sprog, først og fremmest engelsk. Projektets fokus ligger på påvirkningen af skriftsproget, hvor såvel hyppigheden af lån fra fremmede sprog til dansk som tilpasningen af lån til dansk ortografi og morfologi undersøges.

En af de måder hvorpå man kan tilpasse fremmed ordstof til modersmålets struktur, er ved at danne afløsningsord. I projektet undersøges forholdet mellem afløsningsord og lån med henblik på at belyse hvor hyppigt eller sjældent et lån benyttes sammenlignet med et tilsvarende hjemligt ord eller et tilsvarende gammelt velindarbejdet ord. Denne undersøgelse har sin parallel i et nordisk forskningsprojektet (Kvaran 2007), og en nutidig status kan jævnføres med denne med tanke på at kortlægge de danske sprogbrugeres evne til adaptation eller resistens over for fremmed ordstof. Det er også et mål at analysere hvilke egenskaber der karakteriserer det succesfulde afløsningsord.

Mange af de afløsningsord vi har fået i dansk gennem tiden, lever et parallelliv med fremmedordene. Det gælder fx ordparret guide/turistfører hvor guide bruges i almensproget, mens turistfører bruges i erhvervsmæssige sammenhænge (Jarvad 2014: 195). Andre gange sker en forskydning i brugen således at det betydningsområde som et eksisterende ord og et nyt fremmedord deler, indsnævres. Fx bruges handle i dag primært om det at købe dagligvarer, mens shoppe især bruges om det mere lystbetonede og impulsive køb af fx tøj og sko. I projektet vil også denne forskydning i afløsningsordenes semantik i forhold til indlånte ord være i fokus.

Projektet udføres med støtte fra Kulturministeriets Forskningsudvalg, og det udføres af Margrethe Heidemann Andersen, Philip Diderichsen, Pia Jarvad (projektleder), Jørgen Nørby Jensen og Jørgen Schack, alle Dansk Sprognævn. Det blev påbegyndt i januar 2017.

Theme: The Dynamics of Nordic Linguistics

Read More
Filantropiska kontroverser

Hannah Tischmann, University of Vienna


Abstract: I de tyska och österrikiska ruinerna efter första världskriget ger skandinaviska hjälpinsatser inte bara medicinisk hjälp till barnen utan delar också ut mat och kläder till de minsta och de som behöver. Detsamma gäller för Svenska Röda Korsets och Rädda Barnens initiativ efter andra världskriget. I Wien bidrar den så kallade ”Schwedenspeisung” till att tusentals barn inte lider av hunger under vintrarna som följer krigsåren. 

Biståndsinsatserna i de krigshärjade länderna är dock inte de enda försöken att hjälpa de österrikiska barnen. Efter båda världskrigen reser barn från Wien till Danmark och Sverige för att återhämta sig. Liksom till exempel Storbritannien tar Sverige under andra världskriget dessutom emot judiska barn från Wien. Barnen som flyr undan den nationalsocialistiska regimen med de mångtaliga ”Kindertransporten” placeras i fosterfamiljer eller barnhem i väntan på att kunna återförenas med sina familjer.
Historien om dessa Wienerbarn eller Wienerbørn är inte välkänd men har ändå efterlämnat sina spår i den skandinaviska och österrikiska kulturen och litteraturen – och har inte minst bidragit till offentliga diskussioner om Sveriges ställning under andra världskriget och dokumentationen av historiska händelser (jfr. debatten mellan Ingrid Lomfors och Elisabeth Åsbrink i Dagens Nyheter).

I mitt föredrag kommer jag spåra Wienerbarnen i kulturella texter som barn- och vuxenlitterära berättelser eller minnesmärken. Denna kartläggning av både skandinaviska och österrikiska minnen ger insikt i hur tillfällig och permanent migration påverkar statarna själva och deras ömsesidiga förhållande. Ett av Wiens centrala torg, Schwedenplatz, fick sitt namn för att visa stadens tacksamhet över Sveriges hjälpinsatser. Det är dock slående att ett flertal av de skönlitterära och facklitterära texterna är skandinaviska och betydligt mer kritiska jämfört med det österrikiska perspektivet. Målet med en analys av Sverige- respektive Danmarkbilden i dessa texter om de österrikiska barnen och deras mottagning är att visa hur de danska och svenska humanitära biståndsinsatserna värdera(de)s och hur de förhåller sig de nationella historiska diskurserna kring några av världshistoriens mörkaste år.

Således syftar min artikel till att bidra till den diskussionen huruvida kulturella texter om migration kan påverka nationernas självbilder.

Theme: Border-Crossing: Migration, Travel, and Tourism

Read More