International Web Community for Scandinavian Studies
scandinaviaBIG.jpg

CSS Conference 2017 – Rethinking Scandinavia

Web Proceedings

Posts in Border-crossing
I en rymd och en tid som inte har ålder

Anna Smedberg Bondesson, Högskolan Kristianstad

 

Abstract: Plats och perspektiv är intrikat förenade med varandra. En plats ser man från någonstans, ett här eller ett där i tid och rum. Platsen behöver en utkikspunkt, som också är en plats, varifrån den kan betraktas. Perspektivet har den betraktade platsen för både sina inre och yttre ögon. Allt vi ser och föreställer oss är situerat i både tid och rum. Ingenting finns i ett vakuum utan är tvärtom präglat och överlagrat av tidigare information och konstruktion i vår levande och levda värld. Och allt utsätts för ständiga och konstanta omförhandlingar över tid. 

Ändå är och förblir Sverige och Italien två diametralt olika länder och två olika kulturer, placerade i motsatta ändar av den nord-sydeuropeiska axeln, både geografiskt och i vår inre föreställningsvärld, där vi uppfattar Norden som kallt, kontrollerat och samtidigt både barbariskt och borgerligt, medan Södern ses som varmt, spontant och samtidigt både civiliserat och konstnärligt.

På grund av dessa polariserade skillnader har det alltid rått en särskild ömsesidig fascination, såväl en attraktion som ett avståndstagande, mellan dessa europeiska motpoler. Fascinationen har inneburit en dubbelriktad exotisering genom historien vilket ytterligare har förstärkt och förtydligat distansen snarare än att kulturerna har närmat sig varandra i en igenkännande förståelse. Därför kan det vara fruktbart att istället ställa den ena exotiserande praktiken bredvid den andra och motsatta riktningen för att visa på de inbördes likheterna i strategierna. Därigenom borde man nämligen kunna underlätta en förfining och nyansering av den interkulturella transaktionen och diskussionen.

I försök att uppnå en sådan effekt har jag för det här tillfället valt de två författarna och första kvinnliga nobelpristagarna Selma Lagerlöf (1858-1940) och Grazia Deledda (1871-1936) som exempel. Grazia Deledda karakteriserade deras möte 1927 så här: ”Och våra händer möts med verkligt barnslig uppriktighet som två småflickors, som finner varandra i en rymd och en tid som inte har ålder”. 

Jag tänker använda detta möte i en rymd och en tid utan ålder både som en startpunkt och nyckelmetafor i min argumentation för att många av de föreställda skillnaderna bara beror på skillnader i perspektiv, eller snarare: skillnader i förväntningar i läsningen på grund av föreställningar om författarnas perspektivskillnader. 

I själva verket finns stora likheter mellan Deleddas skildring av Sardinien och Lagerlöfs skildring av såväl Värmland som Sicilien. 

Jag kommer även att visa hur båda författarna i sin samtid blev tolkade i enlighet med samma patriarkala förminskningsprincip av Georg Brandes (1842-1927) och Siciliens senare motsvarighet Giuseppe Borgese (1882-1952). Det är intressant att se att författarna också själva tog spjärn mot varandras tilldelade naiva roller som naturliga och autentiska förtäljerskor – något som också exotiserades i kritiken – och att de ironiskt nog därmed bidrog till den förminskande diskursen som ytterligare skilde dem åt. 

Theme: Border-Crossing: Migration, Travel, and Tourism

Read More
Filantropiska kontroverser

Hannah Tischmann, University of Vienna

 

Abstract: I de tyska och österrikiska ruinerna efter första världskriget ger skandinaviska hjälpinsatser inte bara medicinisk hjälp till barnen utan delar också ut mat och kläder till de minsta och de som behöver. Detsamma gäller för Svenska Röda Korsets och Rädda Barnens initiativ efter andra världskriget. I Wien bidrar den så kallade ”Schwedenspeisung” till att tusentals barn inte lider av hunger under vintrarna som följer krigsåren. 


Biståndsinsatserna i de krigshärjade länderna är dock inte de enda försöken att hjälpa de österrikiska barnen. Efter båda världskrigen reser barn från Wien till Danmark och Sverige för att återhämta sig. Liksom till exempel Storbritannien tar Sverige under andra världskriget dessutom emot judiska barn från Wien. Barnen som flyr undan den nationalsocialistiska regimen med de mångtaliga ”Kindertransporten” placeras i fosterfamiljer eller barnhem i väntan på att kunna återförenas med sina familjer.
Historien om dessa Wienerbarn eller Wienerbørn är inte välkänd men har ändå efterlämnat sina spår i den skandinaviska och österrikiska kulturen och litteraturen – och har inte minst bidragit till offentliga diskussioner om Sveriges ställning under andra världskriget och dokumentationen av historiska händelser (jfr. debatten mellan Ingrid Lomfors och Elisabeth Åsbrink i Dagens Nyheter).

I mitt föredrag kommer jag spåra Wienerbarnen i kulturella texter som barn- och vuxenlitterära berättelser eller minnesmärken. Denna kartläggning av både skandinaviska och österrikiska minnen ger insikt i hur tillfällig och permanent migration påverkar statarna själva och deras ömsesidiga förhållande. Ett av Wiens centrala torg, Schwedenplatz, fick sitt namn för att visa stadens tacksamhet över Sveriges hjälpinsatser. Det är dock slående att ett flertal av de skönlitterära och facklitterära texterna är skandinaviska och betydligt mer kritiska jämfört med det österrikiska perspektivet. Målet med en analys av Sverige- respektive Danmarkbilden i dessa texter om de österrikiska barnen och deras mottagning är att visa hur de danska och svenska humanitära biståndsinsatserna värdera(de)s och hur de förhåller sig de nationella historiska diskurserna kring några av världshistoriens mörkaste år.

Således syftar min artikel till att bidra till den diskussionen huruvida kulturella texter om migration kan påverka nationernas självbilder.

Theme: Border-Crossing: Migration, Travel, and Tourism

Read More