International Web Community for Scandinavian Studies
scandinaviaBIG.jpg

CSS Conference 2017 – Rethinking Scandinavia

Web Proceedings

Posts tagged Esaias Tegnér
Poeten Tegnér I

Jimmie Svensson, Lunds universitet

 

Abstract: Frithiofs saga utkom i sin helhet första gången 1825. Som Tegnérs kanske mest lästa, beundrade och älskade verk har det naturligtvis blivit vida omskrivet, och även i versifikatoriskt avseende har det betraktats som något av kronjuvelen i Tegnérs produktion. I de 24 dikterna finns såväl de då gängse germanska versslagen som nyintroducerade antikiserande former och egna, fornnordiskt inspirerade adaptioner representerade.

Tryckningen i Stockholm övervakas av Tegnérs förtrogne vän Carl Gustaf von Brinkman, tidigare diplomat, som själv skrev vers på både tyska och svenska. Brinkman skulle med sina nära kontakter med särskilt det tyska kulturlivet spela en viktig roll för Frithiofsförmedling utomlands. I den täta brevväxlingen i samband med tryckningen diskuteras såväl detaljer som principfrågor – en diskussion som nu för första gången undersöks och kommenteras i sin helhet och i sin egen rätt. Fram träder en bild av Tegnér mitt i ett versifikatoriskt paradigmskifte, med flera konkurrerande system och ideal, något som bland annat kan få honom att tvivla på värdet av det versifikatoriskt så heterogena verket: ”vissa stycken äro för moderna, andra för gammaldags”.

Read More
Poeten Tegnér II

Kenneth Lindegren, Lunds universitet

 

Abstract: Den pågående vurmen för romaner om berömda historiska personer har tolkats som ett uttryck för vår tids voyeristiska dragning till uppburna gestalters intima, och gärna moraliskt tvivelaktiga, privatliv. Stewe Claesons roman om Esaias Tegnér, Rönndruvan glöder (2002), skulle kunna anföras som bekräftande exempel då den till stor del ägnas den 50-årige nationalskaldens, akademiledamotens, riksdagsmannens och biskopens beryktade kärleksaffär med den unga läkarfrun Emili Selldén. Men den närgångna framställningen av älskaren Tegnérs vedermödor under våren 1834 kan också ses som en sorts tolkning i romanens form av dikten ”Den döde” – en dikt där Tegnér apostroferar Emili, tecknar en självkarakteristik, samt förutspår eftervärldens nyfikenhet på den stora diktarens kärleksliv.

Jag kommer med Rönndruvan glöder som exempel diskutera relationen mellan verk och liv i biografiska romaner om berömda diktare, med fokus på vad sådana romaner, trots eller kanske tack vare att de är fiktion och inte biografi eller akademisk verktolkning, kan bidra med när det gäller förståelsen av diktarens verk.

Read More
Poeten Tegnér III

Carl Georg Brunius, Esaias Tegnér, och det uteblivna nordiskt sublima

Alfred Sjödin, Lunds universitet
 

Abstract: 1822 arbetade Esaias Tegnér som bäst på Frithiofs saga, det främsta monumentet för den svenska romantikens strävan att lägga det isländska kulturarvet till grund för den svenska litteraturen. Samma år publicerade latinskalden, senare arkitekten och byggnadshistorikern tillika Tegnérs efterträdare som grekiskaprofessor i Lund, Carl Georg Brunius, sitt stora poem De diis arctois libri sex (Sex böcker om de nordiska gudarna). Brunius’ dikt är anmärkningsvärd redan genom att vara en av de längsta latindikter som skrivits i Sverige. Men den har ett särskilt intresse genom den motsättning som skapas genom dess val av språk och poetisk form å ena sidan, dess ämne å andra sidan. Medan man som bäst var sysselsatt med att grunda den inhemska kulturen på det skandinaviska kulturarvet och det gemensamma språk som förde samman överhet och folk, framställde Brunius Eddornas myter på smidiga latinska hexametrar, i vad som av allt att döma inte är en kuriös studentexercis utan ett allvarligt syftande konstverk. I denna uppsats ska jag försöka precisera De diis arctois ställning i utvecklingen av litteraturen i Sverige med hjälp av moderna teorier om världslitteratur och litterära ekologier. Genom att analysera dikten såväl som hur den mottogs av dåtidens kritik, ska jag försöka att ge ett perspektiv på motsättningen mellan kosmopolitisk och nationell kultur i den svenska nygöticismen.

Read More