International Web Community for Scandinavian Studies
scandinaviaBIG.jpg

CSS Conference 2017 – Rethinking Scandinavia

Web Proceedings

Posts tagged Selma Lagerlöf
I en rymd och en tid som inte har ålder

Anna Smedberg Bondesson, Högskolan Kristianstad

 

Abstract: Plats och perspektiv är intrikat förenade med varandra. En plats ser man från någonstans, ett här eller ett där i tid och rum. Platsen behöver en utkikspunkt, som också är en plats, varifrån den kan betraktas. Perspektivet har den betraktade platsen för både sina inre och yttre ögon. Allt vi ser och föreställer oss är situerat i både tid och rum. Ingenting finns i ett vakuum utan är tvärtom präglat och överlagrat av tidigare information och konstruktion i vår levande och levda värld. Och allt utsätts för ständiga och konstanta omförhandlingar över tid. 

Ändå är och förblir Sverige och Italien två diametralt olika länder och två olika kulturer, placerade i motsatta ändar av den nord-sydeuropeiska axeln, både geografiskt och i vår inre föreställningsvärld, där vi uppfattar Norden som kallt, kontrollerat och samtidigt både barbariskt och borgerligt, medan Södern ses som varmt, spontant och samtidigt både civiliserat och konstnärligt.

På grund av dessa polariserade skillnader har det alltid rått en särskild ömsesidig fascination, såväl en attraktion som ett avståndstagande, mellan dessa europeiska motpoler. Fascinationen har inneburit en dubbelriktad exotisering genom historien vilket ytterligare har förstärkt och förtydligat distansen snarare än att kulturerna har närmat sig varandra i en igenkännande förståelse. Därför kan det vara fruktbart att istället ställa den ena exotiserande praktiken bredvid den andra och motsatta riktningen för att visa på de inbördes likheterna i strategierna. Därigenom borde man nämligen kunna underlätta en förfining och nyansering av den interkulturella transaktionen och diskussionen.

I försök att uppnå en sådan effekt har jag för det här tillfället valt de två författarna och första kvinnliga nobelpristagarna Selma Lagerlöf (1858-1940) och Grazia Deledda (1871-1936) som exempel. Grazia Deledda karakteriserade deras möte 1927 så här: ”Och våra händer möts med verkligt barnslig uppriktighet som två småflickors, som finner varandra i en rymd och en tid som inte har ålder”. 

Jag tänker använda detta möte i en rymd och en tid utan ålder både som en startpunkt och nyckelmetafor i min argumentation för att många av de föreställda skillnaderna bara beror på skillnader i perspektiv, eller snarare: skillnader i förväntningar i läsningen på grund av föreställningar om författarnas perspektivskillnader. 

I själva verket finns stora likheter mellan Deleddas skildring av Sardinien och Lagerlöfs skildring av såväl Värmland som Sicilien. 

Jag kommer även att visa hur båda författarna i sin samtid blev tolkade i enlighet med samma patriarkala förminskningsprincip av Georg Brandes (1842-1927) och Siciliens senare motsvarighet Giuseppe Borgese (1882-1952). Det är intressant att se att författarna också själva tog spjärn mot varandras tilldelade naiva roller som naturliga och autentiska förtäljerskor – något som också exotiserades i kritiken – och att de ironiskt nog därmed bidrog till den förminskande diskursen som ytterligare skilde dem åt. 

Theme: Border-Crossing: Migration, Travel, and Tourism

Read More
Freedom starts as early as childhood

Davide Finco, University of Genoa

 

Abstract: Scandinavian countries are still popular in Italy for their children’s books, nowadays likely the second point of literary interest after detective stories and a sort of avant-garde children’s literature which testifies Nordic culture vitality and its attention to the new trends and topics; but there was a period when some children’s writers, the most famous of which were women, really contributed to the renewal of Italian children’s literature, set a trend and, at the same time, indirectly reinforced the stereotype of Nordic countries as lands of freedom, opportunities and utopias. This was possible thanks to some Italian writers and editors who gave a crucial input to the development of the national children’s literature from the late 1950s, while acknowledging the importance of Scandinavian works in their education and considering the mediation of Nordic literature in Italy as a fundamental part of their contribution.

We may say that this phenomenon began with Karin Michaëlis’ series (1929-1939) on Bibi – a young girl who is unusually free to travel around Denmark and abroad – which was early translated into Italian, with some adaptations but on the whole overcoming the fascist censorship. Later on, Astrid Lindgren’s adventures about Pippi Longstocking (1945-1948, collected in 1952) played a revolutionary (as well as much discussed) role when it appeared as one of the first titles in the new editorial series for youth “Il Martin Pescatore” by Vallecchi in 1958. Tove Jansson’s Mumin-series (1945-1970) is to be mentioned, too, as a source of inspiration for some authors through a peculiar (quite Nordic) view of the world in a very fantastic setting. My paper is meant to briefly reconstruct the status of Italian children’s literature in that period and define the Scandinavian influence with the help of statements by Italian children’s writers and descriptions taken from histories of children’s literature and handbooks of that time. As mentioned, this topic will be thereafter useful to assess what image of the Nordic culture emerges from the Italian perspective in relation to this seminal experience.

Theme: Scandinavia in the Eyes of the World

Read More